Хоолойны ангина

Tonsillitis (english)
Тонзиллит (ру́сский)

(гүйлсэн булчирхайны цочимог болон архаг үрэвсэл, хоолойны мах)

Хоол унд: Өдөрт 2-3 л ус ууна. Жүржийн ундаа ууж, мөхөөлдөс идэж болно. Сармис, сонгино, бүхэл үрийн үр тариа, жимс, хүнсний ногоо, чацаргана зэрэг дархлаа тэтгэгч хоол унд түлхүү хэрэглэнэ.

Сармис: Сүүнд сармис хийж хөөрүүлж, зөөсгөөд бага багаар балгаж ууна. Сармисыг няцлаад аарцтай зуурч иднэ.

Загас, далайн байцаа, наргил мод, маалинга, оливийн тос, үхрийн мах, шар будаа, сагадай будаа, чанасан төмс, жигнэсэн мах, улаан усан үзэм, нимбэг, жимс, хүнсний ногоо, яншуй, улаан лооль, тарвасны үр, бөөрөнхий ба цэцэгт байцаатай салат, хоол /7 хоногт 5-6 удаа иднэ/, тараг, ингэний хоормог, кимчи, хушга.

Шаргаа хоолондоо хийж иднэ эсвэл ууна. Ясны шөл сайн уу.

Аминдэм, эрдэс бодис: “С” |өдөрт 100мг ууна|, “Д” аминдэм, цайр.

Гүйлсэн булчирхайны үрэвслийг байгалийн аргаар илааршуулах зөвлөмж (Treatment strategy-TS): Эмчилгээ, сувилгаа нь стрептококк, стафилококкийн нян |байгалийн антибиотек ууна|, вирус устгах, халуун бууруулах, үрэвсэл дарах, шээс туух, ариутгах, өвдөлт, харшил намжаах, хувийн ариун цэвэр болон хүнсний эрүүл ахуй, тэжээллэг чанарыг хангах, ил шархаа хамгаалах, дархлаа тэтгэх, аминдэм, эрдэс бодисоор хангах, биеийн эсэргүүцлийг сайжруулах чиглэнэ.

Ихэнхи эх сурвалжид нийлэг антибиотик уухаас өөр аргагүй гэж зөвлөдөг боловч зарим тохиолдолд нянг устгахад пеницилин юм уу, бусад антибиотекийн эмүүд эерэг үр дүн үзүүлэхгүй, харин ч халдварыг улам гүнзгийрүүлнэ гэж дурдсан бна.

Алтлаг стафилококкийн нянгаар үүсгэгдсэн ангина нь 7-10 хоног үргэлжлэх тул тэвчээртэй, тууштай эмчлүүлэх хэрэгтэй. Үүний дараа дархлаа тэтгэх арга хэмжээ авна. Алтлаг стафилококк бидний биед ямар ч аюулгүйгээр энх тайвнаар зэрэгцэн оршдог бөгөөд гагцхүү дархлаа, биеийн эсэргүүцэл суларсан үед “босч ирдэг” нян аж.

Эмчлүүлэхгүй удвал үе мөч, зүрхэндээ орно.

Вирусын гаралтай ангинын үед идээт үрэвсэл явагдахгүй бөгөөд антибиотек үүнд үйлчилдэггүй аж.

Халуун цай, кофе уувал өвчнийг улам сэдрээнэ.

Түүхий сүү, чихэртэй сүүтэй кааш, удаан хадгалсан бяслаг, давсалсан гахайн мах зэрэг нь энэ төрлийн нянгийн халдвар авах өндөр эрсдэлтэй гэж үздэг.

Болзошгүй учир шалтгаанууд, эрсдэлт хүчин зүйлс

Үндсэн зовуурь, шинж тэмдэг (болзошгүй хожмын үеийн)

Зохимжтой ба зохимжгүй ургамлын бүтээгдэхүүн

Эх сурвалж

Тэмдэглэгээний утга

  • Ийм тэмдэг нь эмчилгээний өндөр үр дүнтэй бөгөөд эрдэм шинжилгээний туршилт, судалгаагаар нотлогдсон болохыг илэрхийлнэ.
  • Ийм тэмдэг нь хүний биед сайн нөлөөтэй гэдэг нь судалгаагаар нотлогдсон. Гэхдээ бүхэл ургамлын хувьд авч үзвэл 3 одтой бүтээгдэхүүнийг арай гүйцэхгүй аж.
  • Ийм тэмдэг нь эмчилгээ, шим тэжээлийн эерэг үр дүнтэй болохыг илэрхийлнэ. Голдуу ардын уламжлалт практикт олон зуун жилийн турш өргөн хэрэглэгддэг туршлагатай. Туршилтын амьтан дээр судлагдаж сайн нь тогтоогдсон. Өчигдрийн ардын эмчилгээнд хэрэглэдэг байсан эмийн ургамал өнөөдөр шинжлэх ухаанаар нотлогдсон эмчилгээ болдог гэдгийг санаандаа авбал зохино.
  • Ийм тэмдэг нь гаж нөлөө буюу зохимжгүй заалтыг илэрхийлнэ.
Hooloinii angina - (guilsen bulchirhainii tsochimog bolon arhag urevsel, hooloinii mah) Hool und: Udurt 2-3 l us uuna. Jurjiin undaa uuj, muhuuldus idej bolno. Sarmis, songino, buhel uriin ur taria, jims, hunsnii nogoo, chatsargana zereg darhlaa tetgegch hool und tulhuu hereglene. Sarmis: Suund sarmis hiij huuruulj, zuusguud baga bagaar balgaj uuna. Sarmisiig nyatslaad aartstai zuurch idne. Zagas, dalain baitsaa, nargil mod, maalinga, oliviin tos, uhriin mah, shar budaa, sagadai budaa, chanasan tums, jignesen mah, ulaan usan uzem, nimbeg, jims, hunsnii nogoo, yanshui, ulaan looli, tarvasnii ur, buurunhii ba tsetsegt baitsaatai salat, hool /7 honogt 5-6 udaa idne/, tarag, ingenii hoormog, kimchi, hushga. SHargaa hoolondoo hiij idne esvel uuna. YAsnii shul sain uu. Amindem, erdes bodis: “S” |udurt 100mg uuna|, “D” amindem, tsair. Guilsen bulchirhainii urevsliig baigaliin argaar ilaarshuulah zuvlumj (Treatment strategy-TS): Emchilgee, suvilgaa ni stryeptokokk, stafilokokkiin nyan |baigaliin antibiotyek uuna|, virus ustgah, haluun buuruulah, urevsel darah, shees tuuh, ariutgah, uvdult, harshil namjaah, huviin ariun tsever bolon hunsnii eruul ahui, tejeelleg chanariig hangah, il sharhaa hamgaalah, darhlaa tetgeh, amindem, erdes bodisoor hangah, biyeiin eserguutsliig saijruulah chiglene. Ihenhi eh survaljid niileg antibiotik uuhaas uur argagui gej zuvludug bolovch zarim tohioldold nyang ustgahad pyenitsilin yum uu, busad antibiotyekiin emuud eyereg ur dun uzuulehgui, harin ch haldvariig ulam gunzgiiruulne gej durdsan bna. Altlag stafilokokkiin nyangaar uusgegdsen angina ni 7-10 honog urgeljleh tul tevcheertei, tuushtai emchluuleh heregtei. Uunii daraa darhlaa tetgeh arga hemjee avna. Altlag stafilokokk bidnii biyed yamar ch ayuulguigeer enh taivnaar zeregtsen orshdog buguud gagtshuu darhlaa, biyeiin eserguutsel sularsan uyed “bosch irdeg” nyan aj. Emchluulehgui udval uye much, zurhendee orno. Virusiin garaltai anginiin uyed ideet urevsel yavagdahgui buguud antibiotyek uund uilchildeggui aj. Haluun tsai, kofye uuval uvchniig ulam sedreene. Tuuhii suu, chihertei suutei kaash, udaan hadgalsan byaslag, davsalsan gahain mah zereg ni ene turliin nyangiin haldvar avah undur ersdeltei gej uzdeg. - Arhag stryess - Biyeiin shingeniig shultjuuleh (huchillegiig saarmagjuulah u.h. huchilleg ihdeh emgeg) - Buurnii deed bulchirhainii sulidaa (BDBS) - Gar, hul daarah - Gar, hul haluu shatah - Darhlaa sulrah - Nudnii salst burhevchiin urevsel - Pnyevmokokk nyangiin haldvar - Saahar bolon nuursus ihtei hool huns - Stafilokokkiin nyangiin haldvar - Stryeptokokkiin nyangiin haldvar - Setgel gutral - Setgel zovnil - Utreenii muuguntsur - Hamriin hundiin ideet urevsel, yam - Humsnii muuguntsur - SHud horhoitoh - Amnaas evgui uner unerteh - Biye arzaih, evguirheh, chihuurheh - Biye sulrah - Buuljih - Buurnii tuudgentseriin urevsel - Buurnii tevshintsriin urevsel - Buurnii urevsel - Bulchin shurmus uvduh, dutuu agchih - Dund chihnii ideet urevsel (bulhi goojih) - Zurhnii dotood halisnii urevsel - Ideet urevsel - Muhar olgoinii urevsel - Medrel sulidliin hamshinj (MSHSH) - Nuruu nugas, uurag tarhinii halisnii urevsel - Nud ulaih - Surguu - Tolgoi uvduh, duireh - Tolgoi ergeh - Tuvunhiin urevsel - Tungalgiin bulchirhai tomroh, tsochih - Tungalgiin ed es, sudal bohirdoh - Uushginii gyaltangiin urevsel - Uushginii urevsel (hatgaa) - Uye much uvduh, moiniih (uye muchnii herlegt urevsel) - Uye much, zurhnii havhlagiin urevsel - Haluurah - Hyelikobaktyer pilori nyangiin haldvar - Hodood gedesnii salst burhevchiin urevsel - Hodood, hos, ulaan hooloinii sharhlaa (HHSH) - Hodoodnii urevsel - Hooloi uvduh - Hooloin deer yum toroh - Hel ungurtuh - TSus bohirdoh - SHuls iheer goojih - Elegnii arhag urevsel - Ajgiin tsomog - Alirsnii tsomog - Aloyenii sirop - Altangagnuuriin tsomog - Altanzuliin tsomog - Altantovch - Altantovchiin tsomog - Amtat bazilik (navch) - Anar jims - Anar jimsnii tsomog - Arzaahainii tsomog - Artishokiin tsomog - Artsnii tsomog - Bag honhontsetseg - Baga lavshiga - Bagvaahai - Bagvaahainii isgesen handmal - Badaanii tsomog - Badmaagiin tsomog - Baragshun - Bivlen - Bivlentsriin tsomog - Bosoo gichgeniin tsomog - Buurulzguniin isgesen handmal - Buurulzguniin tsomog - Britaniin zoosontsetseg - Burgasnii tsomog - Buutsainii tsomog - Bultenger - Burelgene - Berishiin tsomog - Vansemberuunii tsomog - Gajig tseene (sogoon sav) - Galuun gichgene - Galuun tavgiin tsomog - Ganga, hotoin tsomog - Gangiin tsomog - Gandbadraanii isgesen handmal - Gandbadraanii tsomog - Gandigar (har gagnuur, zayaahai) - Gandigariin tsomog - Gichgeniin tsomog - Gichnii ur - Gishuunii tsomog - Gonidnii tsomog - Guzeelzgeniin tsomog - Gunjidiin ur, tos - Guun huhiin tsomog - Davirhainii handmal - Daguur terelj (dalii yagaan) - Dalain baitsaanii tsomog - Dalan halis - Dalan halisiin tsomog - Dalduu modnii tsetseg - Dalivsiin tsomog - Doloogoniin tsomog - Dontuulagch hool huns, sergeesh - Doshontsgiin tsomog - Degdnii tsomog - Javhaalag bashir (yumduujin) - Jambatsetsgiin tsomog - Jambatsetseg - Jinhene urumtuul - Zadiin tsomog - Zanguunii tsomog - Zugiin jilii - Zugiinii uurnii handmal - Zurugtsetsgiin tsomog - Zuun nast (zuunnast) - Zerleg hahuuna - Zeergeniin tsomog - Iguushingiin tsomog - Ilden iguushin - Injbuurliin tsomog - Isgesen alimnii shuus - Ih dalivs - Ih zuliin tsomog - Ih tavansalaa - Ih shuudergene - Kardamonii ur - Kofye - Lavandriin tsomog - Lishiin tsomog - Luuvan - Luunii sarvuu (Tashuur uvs) - Maalingiin tsomog - Maralzgana - Moilnii tsomog - Monos (moil) - Mulhuu ganga - Munhtsetsgiin tsomog - Mugvaa - Mugziin tsomog - Meheeriin tsomog - Naaldangi gichgene - Namgiin zedgelj - Nangiad odot anisnii ur - Nariin navchit honholdoi - Narim - Narimiin tsomog - Narsnii borgotsoi - Narsnii toosontsortoi nahia, shilmuus - Nimbeg (nimbegnii halis) - Nohoin hoshuu - Nohoin hoshuunii tsomog - Nugiin shivel - Nugiin shimteglei - Oin sogsorgono - Olivtoi gangiin tos - Olivtoi shuudergeniin tos - Olslig halgai - Ongol muugnii tsomog - Oryeganogiin tsomog - Umhii shimeldeg - Pagdgar badaan - Probiotik buteegdehuun - Rozmarinii tsomog - Saaral nurges - Saraaniin tsomog - Sarvuun tsiir - Sarvuunii tsomog - Sarmis - Sarmisnii isgesen beldmel - Sarnainii tsomog - Sarislag hunchir - Sahalinii buurulzgunu - Sibiri toshlog barbaris - Siimhii altantsegtsuuhei - Songiniin halis - Sud uvs - Sudiin tsomog - Suugun borolzgono - Sudan sarnai - Suluu navchit sharilj - Tarimal usuu - Tashuuriin tsomog - Tolbot arzaahai - Toshlognii tsomog - Tulluur tarna - Tulugchiin tsomog - Tunhuu - Turchaninoviin yargui - Tumen navchit ortuuz - Ulaaganiin tsomog - Ulaan tes - Ulaan tesiin jimsnii tsomog - Ulaan ulaagana - Ulaan chavganii tsomog - Uliangariin tsomog - Urt navchit gandbadraa - Usuunii tsomog - Uhriin nudnii navch, ur jims - Uhriin nudnii tsomog - Uher buljirgunu - Hadaasan tsetseg (bashirtsetseg) - Hadnii hag (gazriin hag) - Hailaasnii holtos - Halgainii tos - Halgainii tsomog - Har ners - Har tsai - Hoshuu tarianii tsomog - Huvun zaraa uul - Huvunt - Huvuntiin tsomog - Huh udval - Humsantsetsgiin tos - Humsantsetsgiin tsomog - Humsantsetseg - Hunchiriin tsomog - Husnii muugnii tsomog - Husnii nahia, navch, holtos - Husnii hag - Husnii shuus - Hush, huvuntiin tsomog - Hushganii tsomog - Hun orhoodoi - Hunsnii davs (NaCl) - Huntsel - Herchleest bivlentser - Het bolovsruulsan hool huns - TSagaan burgas - TSagaan gaa - TSagaan maj - TSagaan halgainii tsomog - TSangisiin jims - TSarvan - TSars - TSarsan guun huh - TSahildag - TSahildagnii tsomog - TSiiriin tsomog - TSoorgoniin tsomog - TSusiin tsomog - TSuulbar baldargana - TSegtsuuheinii tsomog - TSeh galuun tavag - TSeeniin tsomog - CHatsarganiin tsomog - CHiher uvsnii tsomog - CHiher uvstei tsai - CHichignuur uliangar - CHoniin hel (tom navchit degd) - CHoniin helnii tsomog - CHudurguniin tsomog - SHavantag - SHantsnii tsomog - SHar gaa - SHar manjingiin navch - SHilmuusnii tsomog - SHines - SHoshloirhog hoshoongor - SHuudergeniin koktyeili - SHuudergeniin tsomog - Egel loshgo (suyenii tsetseg, navch) - Egel umhii - Emiin baluuna - Enhmod - YApon lider - YArguinii tsomog - YAshilduu chatsargana - Zuu tuunuuriin emchilgee - CHiherleg intoor - Saravgar tuulain tagnai - Brazil samar - K amindemiin dutagdal - Erendiin tos - Tums